14 maj

Då var Ella dopad! I lördags skvätte pastor P-U lite vatten på Ellas håriga huvud. Det blev en riktigt trevlig tillställning. Johannes mamma Linda läste en text, Jeppson och Julia sjöng.. Kunde det bli bättre?! Det kom folk ifrån mina hemtrakter, från Samuel hemtrakter och ifrån någon annas hemtrakter. Allt ifrån Stockholm till Höör. Hur skoj som helst!

Jag hade stenkoll på i princip hela dopet, eftersom det är jag som planerat allt... Men en sak hade jag glömt bort... Fam Sköldéns kontrollbehov...

För det första var det Samuels mamma som var helt uppstressad över dopet. Hade vi dukar?! Hur många?! Var ska folk sitta?! Blommor?!

Vårt svar; Det löser sig!!

För det andra var det hans mormor... Hon blev inte glad när jag inte var nöjd med rosa rosetten fram på dopklänningen. Jag blev inte glad när jag såg den... Men det gick över snabbt när jag kom på att det gick att lösa lätt! Så jag sa till en scout att; sprätt bort rosetten!!!

Det fick han inte.

Samuels mormor gick för att leta upp något att sprätta bort

den med, samtidigt som hon muttrade att "det kunde hon väl sagt till om tidigare.." Detta följdes av ett väldigt besviket/sarkastiskt "då ska hon väl inte ha underklänningen heller.."

Nej...

FÖR DEN ÄR ROSA!!!

Ganska så tätt efter dopet kom dock människan med en halskedja och skulle bröta på Ella... Jag lät henne hållas och när halsbandet var på, stoppade jag ner den under klänningen...

För det tredje hade jag glömt bort att säga till scouterna (som serverade) att bara lyssna på mina eller Samuels direktiv. Jag hade precis tagit en bit smörgåstårta när folk började komma med tårta... Brukar det inte vara så att man

1. äter smörgåstårta,

2. Säger till folk att det finns mer, så bara ät,

3. Väntar en liten stund så att folk får smälta maten och

4. Säger till att nu finns det tårta och kaffe..

Eller?! Har jag missuppfattat något?! Kanske det har varit fel på de kalas/fester jag varit på?! Folk kom i princip springandes för att ta tårta och en del ville ha mer smörgåstårta!

Va fan gick fel?!

Jag frågade Samuel om han hade sagt till dem att ställa ut tårtorna, men det hade han inte gjort.. Ja, nu fanns det ju inget att göra åt saken...

Våra scouter gjorde ett fantastiskt jobb, men jag ville ändå veta vem som var "den skyldige". Så jag frågade dem vem som satte ut tårtorna. Ena stackaren tittade storögt på mig och sa att "Yvonne sa att..." Det ante mig... Då visade det sig att en person var tvungen att gå tidigare, så därför skulle tårtorna ut!

Men...

Om man går tidigare än efterrätten, så får man vara utan.. Eller tänker jag fel?! Det är ju inte så att du först äter upp potatisen, sen får du glass och sen äter du köttet... Och det var MITT dop! JAG har planerat detta in i minsta detalj! Fatta att jag blev besviken.. Och värst av allt är att jag själv hade trott att personen som planerat (dvs barnets föräldrar) inte har koll på vanligt folkvett i kalassammanhang. Och att "kul att ni kom! Nu kommer tårtorna innan ni hunnit äta upp, så vi blir av med er!"

Det finns ju inget att göra åt det nu, men som jag sa till Samuel; jag kommer att vara sur på det ett tag nu och sen får jag tänka på till nästa barn att ge familjen kontrollfreak en minutiösdetaljerad dagordning 2 v före utsatt dopdatum... Och säga till serveringspersonal att endast lyssna på mig=)

En annan sak som jag tänkte på var att det är ju egentligen skittrist att ordna sådana här kalas. Jag hann inte med någon tårta för jag skulle vara överallt. Jag hann knappt med att äta något. Fick i mig 2 glas vätska på hela dagen, för jag hann inte mer... Jag skulle vara här och jag skulle vara där. Jag letade efter Samuel för det var lite läge att öppna presenterna till Ella, men då var han borta. När jag väl fann honom, så skulle han prata med sin faster och när han väl kom tillbaka, så skulle jag prata med henne.. När presenterna sen skulle öppnas, då skulle de helst ha kommit oinslagna, för folk ville veta NU vad hon fick. Vi ville inte göra det till någon sort ceremoni där det var "Av tant Agda fick Ella en sparbössa". Bäst hade kanske varit att låta faddrarna öppna paketen...

Men över lag var jag väldigt nöjd med dopet!

P-U skvätter vatten på Ellas huvud. Eftersom hon var lite halvslumrandes, så uppskattades det inte, utan hon började skrika. Detts gick dock över så fort han la henne mot axeln. Tills hon var less på det och började skrika lite till. Men även det gick över såfort han visade henne för församlingen. Hon fick alla att skratta!

Ella lämnas över till Martin.

Morfar, mormor, mamma, Ella, pappa, farfar, farmor Faddrarna Martin och Åsa

Ella med sin pappa och fadder Martin (likaså farbror)

Ella med sin mamma och fadder Åsa