23 augusti

Jag är trött jämt.. Orkar inte ens känna efter. Jobbet i sig är inte så tufft. Det är snarare skoj! Men att kånka dessa otympliga skitsaker... Jag vet helt ärligt inte om jag kommer att orka det 5 dar i vecka, 9 veckor... Hade dock varit trist att få sluta jobba för att jag inte orkar kånka utrustningen... Men! Jag har bestämt mig för att bebisen kommer först. Känner jag att jag inte orkar och det blir för stressigt, så säger jag upp mig. Inget jobb är värt Ankan... Synd bara att kvällarna blir lidande. Jag orkar inte vara pigg och vaken... Och spannen har fått komma in i sovrummet igen. Nu har illamåendet börjat smyga sig tillbaka... Skulle ju vara just snyggt om jag skulle börja spy nu... Men magen har börjat visa sig iaf! I Härnösand hade de en spegelvägg i den lokalen vi var i. Jag gick förbi flera gånger varje dag och tittade på magen. Även nu gör jag det titt som tätt. Speglar, glas, allt som reflekterar en spegelbild av min mage... Än har jag dock inte hört hjärtljuden, men det kommer väl snart, hoppas jag!